Margareta hade arbetat som lokalvårdare under ca 40 år. Städningen utfördes i smutsiga lokaler med hårda klinkersgolv. Den dagliga skurningen av trappor och golvytor utfördes till största delen huk- eller knästående. Margareta tvingades också bära skurhinkar och sopsäckar upp och ner för trapporna.

Margareta har varit arbetsoförmögen sedan 1999 till följd av knäledsartros. Försäkringskassan godkände knäbesvären som arbetsskada och tillerkände Margareta livränta. Riksförsäkringsverket överklagade beslutet till länsrätten som biföll verkets talan och upphävde försäkringskassans beslut. Länsrätten ansåg det inte bevisat att Margaretas knäbesvär orsakats av skadliga faktorer i hennes arbete.

Margareta överklagade länsrättens dom till kammarrätten. I kammarrätten fick hon via sitt fackförbund Kommunalarbetarförbundet ett ombud från LO-TCO Rättsskydd Inför kammarrättens prövning inhämtade Margaretas ombud ett utlåtande från ortopediprofessor Jan Gillqvist. I utlåtandet redogjorde Jan Gillqvist för det vetenskapliga stödet för samband mellan knäbesvär och arbete som lokalvårdare samt angav som sin uppfattning att Margaretas knäbesvär var orsakade av den påfrestning som hon utsatts för i sitt arbete

Riksförsäkringsverket medgav talan med hänvisning till Jan Gillqvists utlåtande och kammarrätten biföll Margaretas talan.

Ombud i kammarrätten var förbundsjuristen Linda Wallin, tel 08-676 63 46.