(2005-12-07)
Figeholm ännu en gång! Den sista?
Sedan det i skiljedom konstaterats att Teknikavtalet Metall och inte Pappers avtal var det gällande avtalet vid pappersbruket Figeholm, inleddes förhandlingar med arbetsgivaren om tecknande av ett kollektivavtal för pappers medlemmar. Pappers presenterade ett avtalsförslag som arbetsgivaren och Teknikarbetsgivarna avvisade. Förhandlingarna strandade varefter Pappers varslade om stridsåtgärder. Bolaget gjorde invändning – fredspliktsinvändning – om att de varslade stridsåtgärderna var olovliga.
Detta ledde till att Pappers vände sig till Arbetsdomstolen med begäran om interimistiskt beslut i frågan om de varslade stridsåtgärdernas lovlighet. Fyra dagar senare ägde förhandling rum i AD. Två timmar efter förhandlingens avslutande meddelade AD beslutet att det inte fanns något rättsligt hinder mot att vidta de varslade stridsåtgärderna.
Teknikarbetsgivarna och arbetsgivaren hade invänt att de varslade stridsåtgärderna var olovliga såsom stridande mot 42 § MBL eftersom de syftade till att undantränga eller i vart fall att ändra det för arbetsgivaren gällande Teknikavtalet Metall.
För att en stridsåtgärd skall framstå såsom ett angrepp på ett redan befintligt kollektivavtal och strida mot 42 § MBL, krävs enligt AD att den utomstående arbetstagarorganisationen inte enbart för egen räkning ställer krav på ett konkurrerande kollektivavtal utan uttryckligen fordrar att arbetsgivaren skall tillämpa det kollektivavtal som organisationen begär även på anställda som är bundna av det redan befintliga kollektivavtalet.
Eftersom Pappers med de varslade stridsåtgärderna syftade till att få till stånd ett kollektivavtal med anställningsvillkor uteslutande för egna medlemmar, kom AD fram till att det avtal som Pappers ville träffa med arbetsgivarparterna inte skulle undantränga Teknikavtalet Metall. De varslade stridsåtgärderna stred därför inte mot 42 § MBL.