Arbetssrätt  

(2005-09-08)

AD 2006 nr 57 
Arbetsdomstolen godkände uppsägning av sjukskriven

M arbetade som postsorterare för Posten AB. M var sedan våren 2003 sjukskriven på grund av värk i nacke, höger axel och höger arm.

Efter knappt två års sjukskrivning sades M upp från sin anställning med hänvisning till att han inte längre kunde utföra arbete av betydelse för Posten.

SEKO stämde Posten inför Arbetsdomstolen och menade att uppsägningen saknade saklig grund eftersom Posten inte uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. Posten hade inte före uppsägningen av M utrett vilka andra arbetsuppgifter inom Postens verksamhet som M trots sin sjukdom kunde utföra. SEKO föreslog också en rad olika arbetsuppgifter som Posten borde låta M arbetsträna på. SEKO menade att Posten inte kunde avfärda dessa förslag utan att först pröva dem i praktiken och sedan utvärdera försöket.

Posten menade att läkarutlåtandena i målet visade att M saknade arbetsförmåga som postsorterare och att arbetsträning var meningslös eftersom en sådan inte skulle kunna leda till fortsatt anställning inom Posten.

Arbetsdomstolen fann att M inte längre kunde utföra arbetet som postsorterare. Vad gällde de övriga arbetsuppgifterna som SEKO föreslagit att M skulle få arbetsträna på så resonerade Arbetsdomstolen som följer: Den omfördelning av arbetsuppgifter som SEKO förespråkar skulle innebära en omorganisation där arbetsuppgifter från olika håll samlas ihop. I Ms fall så är det inte frågan om att avlasta honom från en mindre del av de särskilt påfrestande arbetsmomenten i arbetet som postsorterare (jfr AD 2001 nr 92) utan det är tvärtom fråga om att befria honom från merparten av de arbetsuppgifter som ingår i en postsorterares normala arbete.

Arbetsdomstolen fann att det skulle vara förenat med betydande praktiska och organisatoriska svårigheter att genomföra en lösning som innebär att vissa arbetsmoment som ingår som integrerade delar i andra arbetsuppgifter bryts ut och läggs på en särskild arbetstagare. En omfördelning av sådant slag ökar dessutom risken för förslitnings- och belastningsskadorna för de arbetstagare som då fråntas mindre ansträngande arbetsuppgifter.

Arbetsdomstolen fann att det inte var skäligt att kräva att Posten omfördelade arbetsuppgifterna på det sätt som SEKO föreslagit. Posten var därför inte skyldig att låta M arbetsträna på de av SEKO föreslagna arbetsuppgifterna eftersom en sådan arbetsträning ändå inte hade kunnat leda till fortsatt anställning hos Posten. Uppsägningen av M var därför sakligt grundad.