Den 1 juni 2000 ändras Medbestämmandelagens regler vad gäller medling, varsel, stridsåtgärder mm. Ändringarna är resultatet av de förslag som den s k Öberg-utredningen lade fram. Turerna kring förslaget har varit många och vi vill därför redovisa vad som till slut blev resultatet.

Sammanfattning

• En ny myndighet, Medlingsinstitutet, inrättas. I samband med det läggs Statens förlikningsmannaexpedition ner.
  
• Medlingsinstitutet ska genom överläggningar med parterna eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar.
  
• Medlingsinstitutet kan förelägga en part att komma till överläggningar vid vite.
  
• Med båda parters samtycke kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare
  
• Om det pågår eller föreligger risk för stridsåtgärder kan medlare utses även utan parternas samtycke. Det gäller dock inte om det finns ett förhandlingsavtal mellan parterna av typ Industriavtalet
  
• Varseltiden förlängs till sju arbetsdagar. Den som inte varslar Medlingsinstitutet kan få betala 30 000-100 000 kr i varselavgift.
  
• Medlingsinstitutet får rätt att på medlarens begäran skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar. Ett sådant beslut får fattas en gång per medlingsuppdrag och måste avse en sammanhängande period.
  
• Den som trotsar Medlingsinstitutets beslut kan få betala en förhöjd varselavgift på 300 000 – 1 000 000 kr.
  
• Det införs ett förbud mot stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal med ett företag utan anställda eller där bara företagaren eller företagarens familj är anställda och ensamma ägare. Nyanställningsblockader och indrivningsblockader är tillåtna även mot sådana företag.
  
• Medlingsinstitutet ska ha ansvaret för lönestatistiken. Statistiken ska förbättras men den kommer inte att redovisas uppdelad på avtalsområden.
  
• Någon regel om att stridsåtgärder ska vara proportionerliga införs inte.
  

Närmare om medlingsinstitutet
Institutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. I det syftet ska institutet hålla sig informerat om avtalsläget på hela arbetsmarknaden. Det kan ske genom träffar med parterna eller på annat sätt.

Medlingsinstitutet blir statistikansvarig myndighet för lönestatistiken. Institutet ska årligen ansvara för att det publiceras en rapport om löneutvecklingen m m medan Konjunkturinstitutet ska ansvara för att det tas fram en årlig rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för löneförhandlingarna.

Institutet ska också kunna ge råd och upplysningar till arbetsmarknadens parter om förhandlingar eller kollektivavtal. En part som träffat ett kollektivavtal är skyldig att på begäran ge in en kopia av avtalet till institutet. I sista hand kan institutet förelägga en part att ge in ett kollektivavtal vid vite.

Med parternas samtycke kan institutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare. Om institutet bedömer att det finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan påbörjats kan medlare utses även utan en parts samtycke. Ett beslut om att utse en medlare kan inte överklagas. Den rätt som regeringen haft att i vissa fall utse en förlikningskommission eller en förlikningsman tas bort.

Parter som har träffat ett förhandlingsavtal, förhandlingsordning, som innehåller

• tidsplaner för förhandlingar,
  
• tidsramar och regler för tillsättande av medlare,
  
• regler om medlarens befogenheter och
  
• regler om uppsägning av avtalet
  

Medlingsinstitutets allmänna åliggande att hålla sig informerad om läget på arbetsmarknaden gäller även de parter som har ett förhandlingsavtal. Det är bara tvångsåtgärden, att mot en parts vilja förordna en medlare, som inte kan vidtas när det finns ett förhandlingsavtal. Det innebär också indirekt att Medlingsinstitutet inte kan besluta om att skjuta upp varslade stridsåtgärder i 14 dagar för sådana parter eftersom ett sådant beslut bara kan fattas på begäran av en förordnad medlare, se nedan.

En medlare kan liksom tidigare föreslå parterna att en tvist ska avgöras av skiljemän. Nytt är att Medlingsinstitutet kan uppmana parterna att låta tvisten avgöras av skiljemän om stridsåtgärder påbörjats. Det finns ingen rättslig skyldighet för parterna att följa uppmaningen.

Skyldighet att inställa sig
Om Medlingsinstitutet har kallat en part till överläggning och parten inte kommer, kan institutet förelägga parten att komma vid vite. På samma sätt kan institutet förelägga en part att inställa sig till en förhandling inför medlare.

I båda fallen gäller att om parten inte kommer får Medlingsinstitutet föra talan vid Arbetsdomstolen om att vitet ska dömas ut.

Förlängd varseltid
Varseltiden förlängs från 7 dagar till 7 arbetsdagar. Vilka dagar som inte är arbetsdagar framgår direkt av lagtexten, § 45. Alla dagar är arbetsdagar utom lördagar, söndagar, allmänna helgdagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tiden räknas från den tidpunkt på dagen då varslet lagts, dvs kommit motparten och Medlingsinstitutet tillhanda.

Bestämmelsen innebär att den som varslar motparten och Medlingsinstitutet en fredag kl 12.00 kan vidta stridsåtgärden först kl 12 på tisdagen 11 dagar senare om inga extra helgdagar eller aftnar infaller under tiden.

Ett felaktigt eller uteblivet varsel gör inte stridsåtgärden olovlig utan medför skyldighet att betala allmänt skadestånd till motparten och varselavgift till staten. Liksom tidigare behöver en part inte varsla om det finns giltigt hinder mot det eller vid en indrivningsblockad.

Bestämmelsen om varseltid är tvingande. Parter kan därför endast avtala om längre gående varselskyldighet i ett förhandlingsavtal.

Varselavgift
Liksom tidigare kan den som inte varslat sin motpart på rätt sätt bli skyldig att betala ett allmänt skadestånd till motparten.

Om en part inte varslat medlingsinstitutet på rätt sätt kan parten bli skyldig att betala en varselavgift till staten på 30 000-100 000 kr. Det innebär en kraftig skärpning mot tidigare.

Den som bryter mot ett beslut av Medlingsinstitutet att en varslad stridsåtgärd ska skjutas upp kan få betala en förhöjd varselavgift på mellan 300 000 -1 000 000 kr.

Om det finns särskilda skäl kan både den normala varselavgiften och den förhöjda varselavgiften bli lägre eller helt falla bort. Enligt förarbetena ska varselavgiften kunna jämkas endast i undantagsfall om t ex "ren försummelse lett till att medlingsinstitutet inte varslats".

Varselavgiften döms ut av tingsrätt på begäran av Medlingsinstitutet. Tingsrättens avgörande kan överklagas till Arbetsdomstolen. Medlingsinstitutet måste föra talan vid tingsrätten inom ett år från det varslet skulle ha lämnats eller från det stridsåtgärden vidtogs i strid med institutets beslut om att skjuta upp denna.

Skjuta upp varslade stridsåtgärder
"Om det främjar en god lösning av tvisten" får Medlingsinstitutet på begäran av medlare skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 kalenderdagar. Tidsfristen ska räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet skulle ha vidtagits. Eftersom beslutet endast kan fattas på begäran av medlare finns det, som nämnts ovan, ingen möjlighet att fatta ett sådant beslut för de parter som har ett eget förhandlingsavtal och därmed egna medlare. Det finns inte heller någon möjlighet för Medlingsinstitutet att avbryta stridsåtgärder som redan påbörjats.

Ett beslut om att skjuta upp varslade stridsåtgärder får bara fattas en gång för varje medlingsuppdrag. Skulle en medlare bytas ut har således den nye medlaren möjlighet att begära ett nytt beslut. Ett beslut om att skjuta upp stridsåtgärder kan inte överklagas.

Bestämmelsen innebär att alla stridsåtgärder som har varslats vid beslutstidpunkten kan skjutas upp högst 14 dagar från det respektive åtgärd skulle ha trätt i kraft. 14-dagars fristen räknas alltså för varje varslad stridsåtgärd för sig. Lagen hindrar inte att parterna varslar om helt nya stridsåtgärder dagen efter det beslut har fattats. Dessa kan då komma att träda i kraft tidigare än de stridsåtgärder som skjutits upp.

Enligt förarbetena ska Medlingsinstitutet använda möjligheten att skjuta upp stridsåtgärder med urskiljning. Parterna ska inte kunna räkna med att sådana beslut kommer att fattas. Beslutet kan också avse kortare tid än 14 dagar. Medlingsinstitutet ska normalt alltid samråda med parterna innan ett beslut fattas. Det krävs inte att någon part begärt att motpartens stridsåtgärder sak skjutas upp utan initiativet ligger helt hos medlaren.

Lagrådet har pekat på att bestämmelsen kan komma i konflikt med de internationella konventioner om rätt att vidta stridsåtgärder som Sverige är bundet av och att den därför måste användas försiktigt och med omdöme.

Förbud mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag
Mot regeringens vilja röstade riksdagen igenom ett förbud mot stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal med ett företag utan anställda eller mot familjeföretag. Även sympatiåtgärder till stöd för ett sådant krav är olovliga. Förbudet är detsamma som gällde under år 1994. Med familjeföretag avses företag där bara företagaren själv eller företagarens familj är arbetstagare och ensamma ägare.

Med familj avses maka/make och släktingar i rakt upp- och nedstigande led, dvs barn-föräldrar-far- och morföräldrar. Dessutom kan andra, exempelvis syskon, vara familjemedlemmar men då bara om man bor tillsammans.

Nyanställningsblockad omfattas inte av förbudet. Det går alltså bra att besluta om en sådan och att upplysa medlemmar och andra om åtgärden på lämpligt sätt. Även indrivningsblockader är tillåtna.

Det är förhållandena som gäller då stridsåtgärden varslas eller inleds som gäller även om företaget därefter skulle göra sig av med den eller de anställda.

En stridsåtgärd som vidtas i strid mot förbudet är olovlig.

Lönestatistik
Medlingsinstitutet ska överta ansvaret för lönestatistiken från Statistiska Centralbyrån. Tanken är att Medlingsinstitutet ska beställa statistik och att SCB även i fortsättningen kommer att producera den.

Lönestatistiken ska också förbättras. Månadsstatistiken ska utförligare redovisa retroaktiva löneutbetalningar och den årsvisa statistiken ska redovisa ett 50-tal branscher med fördelning på kön och på arbetare och tjänstemän. Målsättningen är att statistiken ska redovisas snabbare än idag.

Lönestatistiken kommer inte att redovisas per avtalsområde. Inte heller avser regeringen att lägga något förslag om att parterna gemensamt ska producera sådan statistik. Däremot ska forskningen underlättas genom förbättringar av forskningsdatabasen LINDA..

Praktiska frågor
Som bekant har regeringen ännu inte utsett någon chef för Medlingsinstitutet. Lars-Johan Eklund, som normalt är en av ordförandena i Arbetsdomstolen, har i mitten av maj utsetts till särskild utredare med uppgift att få igång den nya myndigheten.

Tills vidare kommer Medlingsinstitutet att vara kvar i de lokaler som förlikningsmannaexpeditionen haft i länsstyrelsens lokaler på Hantverkargatan 29 i Stockholm. Postadressen är också oförändrad, Box 22014, 104 22 Stockholm, liksom telefonnumret 08/785 54 77.

Sedan länge finns sex fasta förlikningsmän spridda över landet med uppgift att medla i lokala tvister. Avsikten är att detta system ska fortsätta som tidigare. De personer som hittills varit fasta förlikningsmän har i dagarna fått en förfrågan om de vill kvarstå och få nya förordnanden av Medlingsinstitutet.

Dan Holke