I begreppet arbetstid vid tillämpning av denna regel ingår

- ordinarie arbetstid

- jourtid

- allmän övertid

- nödfallsövertid

- mertid

- semester och sjukfrånvaro.

Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska således semester och sjukfrånvaro likställas med fullgjord arbetstid. Det här avser tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetet om han inte haft semester eller varit sjuk. Är arbetstagaren sjuk eller har semester på fri dag räknas dagen inte som fullgjord arbetstid.

Tid för beredskapsarbete räknas inte som arbetstid och normalt inte heller restid.

Som nämnts räknas jourtid in i begreppet arbetstid. Det är dock en av de frågor som ingår i den översyn av direktivet som pågår på EU-nivå.

Beräkningsperioden

Beräkningsperioden om 4 månader kan bestämmas i dagar, veckor eller månader. Om en tidsbegränsad anställning är kortare än 4 månader måste beräkningsperioden anpassas till anställningstidens längd och kan inte vara längre än anställningen.

Beräkningsperioden ska läggas ut i ett fast och inte rullande system. Är beräkningsperioden 4 veckor måste den första perioden omfatta veckorna 1-4 och den andra perioden veckorna 5-8 osv.

Möjligheten till avvikelse genom kollektivavtal

Avvikelse från 48 timmars regeln genom individuella överenskommelser med den enskilda arbetstagaren ska enligt svensk rätt inte vara möjlig. En sådan möjlighet finns nu enligt direktivet men även den regeln är föremål för översyn.

Det går dock inte att i avtal avvika från regeln om själva arbetstidsmåttet om en genomsnittlig arbetstid om 48 timmar.

Avvikelse genom kollektivavtal på central nivå är möjlig med avseende på

- längre beräkningsperiod, dock maximalt 12 månader.

Här gäller dock EG-spärren i 3 § i sista stycket att avvikelse får göras genom kollektivavtal på central nivå men får inte innebära något mindre förmånligt för arbetstagarna än vad som följer av arbetstidsdirektivet.

För att det avtalsvägen inte ska bli mindre förmånligt måste beaktas vad som anges i direktivets artikel 17 punkt 2 och 18, nämligen att om avvikelse ska göras ska de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet eller - i undantagsfall när det av objektiva skäl inte är möjligt att bevilja sådan kompensationsledighet – erbjudas lämpligt skydd. Det kan röra sig om arbetstidsförkortningar men knappast om kontanta ersättningar eftersom det handlar om arbetstagarens säkerhet och hälsa.

Dessa begrepp ”motsvarande kompensationsledighet” och ”lämpligt skydd” är inte definierade i direktivet.

Reglerna i lagens 3 § sista stycke får uppfattas så att arbetsmarknadens parter har getts ansvaret att komma överens om innebörden i begreppen ”motsvarande kompensationsledighet” och ”lämpligt skydd”.

Vidare måste parterna komma överens om hur begreppen förhåller sig till varandra d.v.s. när motsvarande kompensationsledighet kan ersättas av lämpligt skydd. Dessa innebörder kan variera från avtal till avtal och från bransch till bransch.

Avtalsvägen kan alltså beräkningsperioden utsträckas till högst 12 månader.

Regeln i 13 § om dygnsvila innebär att minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24 timmarsperiod måste tillförsäkras arbetstagaren. Vilan skall vara sammanhängande. Det är ett absolut krav. Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagarna inte arbetar mer än vad som är tillåtet.

Ledighet är all tid som inte räknas som arbetstid. Jourtid är arbetstid. Beredskapstid är inte arbetstid.

Mellan vilka klockslag skall 24 timmarsperioden infalla?

Enligt propositionen är det möjligt att lägga ut vilan i början av en 24 timmarsperiod för att nästa period lägga ut den i slutet av perioden. De elva timmarna ska inbegripa tiden mellan kl. 24 och kl. 05. I princip råder alltjämt nattarbetsförbud.

Möjligheter till avvikelser enligt lagen

Rent tillfälliga avvikelser vid oförutsedda händelser får göras. Det ska röra sig om ett enstaka tillfälle och handla om oförutsedda händelser såsom olycksfall, maskinhaveri eller dylikt. En förutsättning är att den berörda arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Huruvida denna kompensationsledighet skall vara betald eller inte säger lagen ingenting om. Detta är en avtalsfråga.

Som nämnts ska de elva timmarna inbegripa tiden mellan kl. 24 och kl. 05. I undantagsfall får dygnsvilan förläggas till annan tid än mellan kl. 24 och kl. 05. Denna avvikelse tar sikte på situationer då arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan kl. 24 och kl. 05.

Undantaget innebär inte att vilan om elva timmar per 24 timmarsperiod kan delas upp eller inskränkas.

Huvudregeln är fortfarande att man arbetar på dagen och är ledig på natten.

Även i detta sammanhang skall EG-spärren beaktas men dock enbart beträffande regeln i 13 § första stycket om 11 timmars sammanhängande vila. Här gäller samma regler som för den tidigare kommenterade 48-timmarsregeln.

Regeln i 13 § andra stycket om nattarbetsförbud är dock dispositiv. EG-spärren tar inte sikte på denna regel. Som exempel på situationer där avvikelse kan vara motiverad kan nämnas: säkerhets- och övervakningsarbeten, eller arbeten som kräver en kontinuitet i servicen eller produktionen, t.ex. service i form av reception, behandling eller vård på sjukhus, eller på områden där det förekommer förutsägbara toppar.

Nattarbete (13 a §)
Enligt tidigare reglering i arbetstidslagen förelåg ett principiellt nattarbetsförbud. En regel saknades dock om längsta tillåtna arbetstid nattetid för det fall nattarbete undantagsvis var tillåtet enligt lagen.

För de fall när nattarbete är tillåtet innebär den nya regleringen följande.

Nattarbete utan särskilda risker

Arbetstiden för nattarbetande får under varje 24 timmarsperiod inte överstiga åtta timmar under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Från denna beräkningsperiod skall räknas av 24 timmar för varje period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro likställs med arbetad tid.

Nattarbete med särskilda risker

När det gäller vissa arbeten med särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbetstiden genomsnittsberäknas annat än under 24 timmar. Arbete får då aldrig pågå mer än åtta timmar per 24 timmarsperiod.

Enligt propositionen tar denna regel bara sikte på särskilt riskfyllda arbeten. Vilka dessa arbeten är får avgöras i kollektivavtal, rättspraxis eller i samband med arbetsmiljöverkets tillsyn.

Tillfälliga avvikelser får ske på samma sätt som beträffande dygnsvilan och veckovilan (14 §).

Definitioner

Med natt avses perioden mellan kl. 22.00 och kl. 06.00.

Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt och troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Nattarbetande är således den som regelbundet arbetar nattetid och inte sådana som tillfälligtvis eller endast i mindre grad arbetar natt.

Möjligheter till avvikelse genom kollektivavtal

Här gäller samma regler som beträffande 48-timmar regeln och dygnsviloregeln. Reglerna om EG-spärren ska iakttas.

Veckovila (14 §)
Till den nu gällande veckoviloregeln har tillförts ett tillägg att tillfällig avvikelse får göras om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättningen att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Ytterligare möjliga avvikelser
Om kollektivavtal inte kan träffas om avvikelser får arbetsmiljöverket, om det finns särskilda skäl, medge avvikelser från lagens regler. Även arbetsmiljöverket har att iaktta den s.k. EG-spärren nämligen att en avvikelse inte får innebära mindre förmånliga villkor än som följer av arbetstidsdirektivet.

EG-spärr
Reglerna i 3 § sista stycket om den s.k. EG-spärren har tidigare behandlats. Ytterligare ska nämnas att arbetstidslagen har förtydligats på denna punkt jämfört med tidigare såtillvida att det nu framgår vilka bestämmelser i lagen som direkt berörs av spärren, nämligen bestämmelserna om den sammanlagda arbetstiden (48-timmarsregeln), dygnsvila, arbetstiden för nattarbetande, veckovila och raster.

Ikraftträdande
Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2007 om arbetsgivaren den 30 juni 2005 och därefter fram t.o.m. den 31 december 2006 är bunden av kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor.

Avgörande för att bestämmelserna ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2007 är alltså att arbetsgivaren den 30 juni 2005 och därefter är bunden av kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor. Om ett avtal under den angivna perioden avlöses av ett annat avtal utan att bundenheten upphör skall bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2007. Avtalet som reglerar arbetstidsfrågor kan utgöras av ett centralt eller ett lokalt kollektivavtal. Kollektivavtalet som reglerar arbetstidsfrågor kan men behöver inte innebära att det gjorts undantag och avvikelser från arbetstidsregler. Det avgörande är att arbetstagarna som sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtalet med stöd i arbetstidslagen kan åberopa och komma i åtnjutande av arbetstidsdirektivets regler.

Om avtalsbundenheten upphör före den 1 januari 2007 skall de nya bestämmelserna tillämpas, dock endast för framtiden alltså från den tidpunkt som bundenheten upphör.

Om avtalsbundenheten gäller för längre tid än den 1 januari 2007 skall bestämmelsen tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2007.

-------------------------------------

Bo Ericson
LO-TCO Rättsskydd AB