Utbrändhet efter hög arbetsbelastning, Försäkringskassan får ännu en gång inte prövningstillstånd i Regeringsrätten. Se även tidigare Nyhetsbrev Nr 3, 2004 och Nr 1, 2006.

Försäkringskassan har fortsatt att överklaga flera av de positiva kammarrättsdomar om utbrändhet efter hög arbetsbelastning som avkunnats sedan 2004. Det var då Försäkringskassan misslyckades med att få prövningstillstånd i Regeringsrätten efter att man hänvisat till utlåtanden från docenten GS. Efter det bytte man argumentation och hävdade att de s. k. undantagen för psykiska arbetsskador i lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) skulle vara tillämpliga. Regeringsrätten har den 22 mars 2007 beslutat att inte meddela prövningstillstånd i två av målen. Försäkringskassans överklaganden och argument var huvudsakligen lika i målen.

Bakgrund

I tidigare nyhetsbrev har refererats till att Försäkringskassan inte fått prövningstillstånd i ett beslut meddelat den 2 juli 2004 av Regeringsrätten. Man byggde argumentationen på vad docenten GS angivit i utlåtanden, trots att man hade kännedom om Socialstyrelsens rapport 2003 "Utmattningssyndrom, Stressrelaterad psykisk ohälsa" vars slutsatser inte överensstämde med GS uppfattning.

Trots att Försäkringskassan inte fick gehör för sin argumentation i Regeringsrätten, har man fortsatt att åberopa GS:s utlåtanden från 2003 och fått framgång med det huvudsakligen hos Kammarrätten i Jönköping. Övriga kammarrätter tycks ha gjort en mer allsidig bedömning, särskilt som många sakkunnigutlåtanden tillbakavisade GS:s uppfattning om forskningsläget.

Målen som försäkringskassan nu inte fått prövningstillstånd i gäller dels en dom den 24 augusti 2005 från Kammarrätten i Sundsvall, dels en dom den 15 mars 2006 från Kammarrätten i Stockholm. I den första domen hade en receptarie/apotekschef drabbats av en depressionssjukdom. Kammarrätten hade godtagit arbetsskada till följd av psykiskt pressad arbetssituation och hög arbetsbelastning. Detta efter att man bl.a. inhämtat sakkunnigutlåtanden från två läkare.

Den andra domen gällde en kronokommissarie som drabbats av långvarig asteniserande utmattningsreaktion och depression. Kammarrätten godtog arbetsskada då arbetssituationen under lång tid varit mycket pressad och att den utlösande faktorn var arbetsgivarens krav på högskolestudier med mycket liten tid avsatt för inläsning. Två domare var skiljaktiga i kammarrätten och ansåg att arbetsbelastning inkl. vidareutbildningen och vissa hot som förekommit, inte varit tillräckligt omfattande.

Exempel på kammarrättsdomar de senaste sex månaderna

På vår hemsida www.fackjuridik.com refereras under rubriken "Aktuella fall" några ärenden som drivits av ombud från oss, se nedan.

Kammarrätten i Jönköpings motstånd mot att godkänna utbrändhet efter hög arbetsbelastning tycks delvis vara brutet. I en dom den 15 januari 2007 har man avslagit Försäkringskassan i Kalmars överklagande av länsrättens dom. Målet gällde en kvinna som arbetat som platschef vid ett städföretag. Försäkringskassan använde argument som att det inte rörde sig om "malign stress" och att det var en s.k. undantagssituation, särskilt som organisationsförändringar förekommit. Se referat 2007-03-02.

I en dom den 16 februari 2007 har Kammarrätten i Göteborg godkänt en distriktssköterskas utmattningsdepression som arbetsskada. I domen uttalar kammarrätten bl.a. att "Den som har att tillämpa lagen kan inte stanna vid uttalanden om vad som är "normalt" inte kan anses utgöra skadlig inverkan utan måste också ställa frågan om den ifrågavarande faktorn kan ha varit skadlig för just den aktuelle försäkrade på grund av sårbarhet av olika slag." Man uttalade även att Socialstyrelsens publikation ger stöd för att faktorer i arbetet kan ge upphov till stressrelaterad psykisk ohälsa. Se referat 2007-03-22.

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 25 oktober 2006 funnit att den arbetsbelastning som en distriktssköterska varit utsatt för, bl.a. efter en omorganisation på arbetsplatsen, utgjort skadlig inverkan som kunnat ge upphov till utmattningsdepression. Dock ansåg kammarrätten att den medicinska utredningen, där bl.a. en skilsmässa nämndes, talade mot att övervägande skäl förelåg. Livränta kunde därför inte beviljas. Kammarrätten i Göteborg fann i en dom den 19 oktober 2006 att en klinisk prövningsledares utmattningsdepression utgjorde en arbetsskada. I målet hävdade Försäkringskassan bl.a. att en undantagssituation förelåg i form av organisationsförändringar och täta chefsbyten samt att en nära anhörigs bortgång utgjorde en konkurrerande faktor. Se referat 2007-01-30.

I en dom den 12 december 2006 godtog Kammarrätten i Göteborg arbetsskada för en vårdenhetschef som bl.a drabbats av utmattningsdepression efter hög arbetsbelastning. Försäkringskassan accepterade att arbetsbelastningen varit mycket hög, men ansåg att inte enbart hög arbetsbelastning kan orsaka varaktiga psykiska besvär. Detta med hänvisning till docent GS:s utlåtanden från 2003. Det förelåg även andra diagnoser som ledvärk, hypertoni och hjärtsjukdom. Arbetssituationen hade i ett föreläggande från Yrkesinspektionen, beskrivits som kaotisk. Domen har inte refererats på vår hemsida

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 2 mars 2007 godtagit arbetsskada för en skadeberäknare och kundmottagare vid en bilfirma som drabbats av utmattningssyndrom. Under vissa perioder hade han 40 timmars övertid per månad och när han påtalade sin arbetssituation för chefen fick han en klapp på axeln och rådet att "lägga på ett kol". Insjuknandet hade skett genom ökande trötthet, koncentrationssvårigheter, flera kroppsliga symtom, panikattacker och depression. I sakkunnigutlåtande från en specialist i invärtesmedicin, allmän medicin, geriatrik, företagshälsovård samt yrkes- och miljömedicin, angavs att sambandet mellan arbetssituationen och besvären som föranlett arbetsoförmågan var uppenbart. Domen har inte refererats på vår hemsida.

I en dom den 30 oktober 2006 har Kammarrätten i Stockholm accepterat arbetsskada för en kroninspektör som insjuknat i hypertoni och utbrändhet. En av Försäkringskassans försäkringsläkare hade angivit att arbetet varit av den karaktären att det gett inspektören psykiska besvär och att det var vetenskapligt belagt att långvarig stress kan ge psykisk ohälsa. Kammarrätten angav bl.a. att man beaktade att inspektören hade en personlig läggning med stor ansvarskänsla och höga krav på sig själv. Försäkringskassan åberopade bl.a. att de omorganisationer av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som förekommit utgjorde en undantagssituation. Inspektören företräddes inte av ombud från oss och domen har inte referats på hemsidan.

Kommentar

De slutsatser som anges i Socialstyrelsens publikation från 2003 "Utmattningssyndrom" tycks nu accepteras av domstolarna. Kammarrätten i Göteborg har i två domar uttryckligen angivit detta. Försäkringskassan verkar också numera undvika att ifrågasätta publikationen, utan inriktar sig mera på att leta undantagssituationer (jfr. 2 kap. 1 § andra stycket LAF) och/eller konkurrerande faktorer.

Tidigare hade Försäkringskassan ofta framgång med att hävda "omorganisation" som en undantagssituation, men som framgår av rättsfallen ovan har kammarrätterna haft en betydligt mer nyanserad bedömning av vad som ska anses utgöra ett undantag. Regeringsrätten uttalade i RÅ 1998 ref. 8, att undantagen karakteriseras av att de grundar sig på förhållanden som gränsar till misshälligheter av privat natur eller som annars mera anknyter till den försäkrades person än till arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena som sådana. Regeringsrätten har dock bedömt (RÅ 1995 not. 408 och RÅ 1997 not. 252), att meningsmotsättningar på arbetsplatsen bl.a. i samband med omorganisationer, bristande uppskattning av chefer m.m. utgjort förhållanden hänförliga till den privata sfären.

Enlig väl etablerade praxis (FÖD 1982:32, FÖD 1988:35 och RÅ 1998 ref.8) har situationer då den försäkrade utfört alltför påfrestande arbetsuppgifter eller varit utsatt för psykisk press i kombination med en extraordinär arbetsbelastning, ansetts falla in under det generella skadebegreppet. Försäkringskassan har nu inte fått gehör i Regeringsrätten för sina krystade argument, att faktorerna höga psykiska krav, liten kontroll över arbetsuppgifterna och svagt stöd från arbetsledningen, vilka i stor utsträckning kan bero på individens egen upplevelse, ska anses utgöra en undantagssituation.

Frågor om detta nyhetsbrev kan ställas till förbundsjurist Claes Jansson, tel. 08-676 63 16. Se även www.fackjuridik.com.