Riksdagen har beslutat om ändringar i bl. a. förmånsrättslagen, lönegarantilagen och konkurslagen. Ändringarna berör löntagares förmånsrätt och rätt till lönegaranti i konkurser och träder i kraft den 1 januari 2004.

Den nya lagtexten bifogas.

Bakgrund
Regeringen beslutade 1995 att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att utreda frågor rörande förmånsrättslagen. Förmånsrättskommittén avlämnade betänkandet (SOU 1999:1) som ligger till grund för regeringens prop. 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler.

Målsättningen med de beslutade ändringarna är att sådana verksamheter som i grunden är olönsamma skall avvecklas medan det fortfarande finns några tillgångar kvar. På så sätt undviker man att verksamheten drivs vidare på statens och andras bekostnad.

Statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffas
Statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffas. I och med att förmånsrätten avskaffas får staten större anledning att bevaka sina fordringar mera aktivt än för närvarande och även medverka vid ackordsförhandlingar. Detta förbättrar möjligheten till företagsrekonstruktioner.

Ändringar avseende löneförmånsrätten
Löneförmånsrätten regleras i 12 § förmånsrättslagen. Förmånsrätten omfattar fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Hit hör tidlön, uppsägningslön, övertidsersättning, semesterlön och semesterersättning, provision, ackordslön, traktamente m.m.

Rätten till lönegaranti är kopplad till löneförmånsrätten. Betalning enligt garantin lämnas för lönefordringar som är förmånsberättigade. För att få förmånsrätt för en lönefordran måste man iaktta vissa tidsfrister. För närvarande gäller att förmånsrätt omfattar fordringar som har förfallit till betalning under de sista sex månaderna av arbetstagarens anställningstid hos konkursgäldenären eller därefter. Vidare gäller att fordringarna inte får ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten. Från och med den 1 januari 2004 omfattar istället förmånsrätten fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Vidare får inte fordringen ha intjänats tidigare än tre månader före konkursansökan. Om lönen eller ersättningen bestäms enligt särskild beräkningsgrund kommer dock förfallodagen fortfarande att gälla. Med ersättning enligt särskild beräkningsgrund menas provision, ackordslön, tantiem och eventuellt övertidsersättning. I fråga om dessa ersättningar kan det gå lång tid mellan intjänandet och förfallodagen.

Ändringarna kommer få till följd att det blir snävare med tid att söka arbetsgivaren i konkurs. Detta ställer större krav på arbetstagarna och de fackliga företrädarna att agera i ett tidigt skede för att i en eventuell konkurs inte gå miste om förmånsrätt och lönegaranti. Om en arbetstagare, vars lön förfaller den 25 i månaden efter intjänandet, inte får sin lön, har han alltså bara drygt en månad på sig att inkomma med en konkursansökan till tingsrätten för att få förmånsrätt för hela lönefordran.

Ett tillägg görs i 12 § 1 st. innebärande att om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en betalningsuppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen, skall istället den längre tid som bedöms skälig gälla. Vad skälig tid i detta sammanhang i praktiken kommer att innebära är oklart. Man får nog utgå från att det krävs att aktiva åtgärder har vidtagits från arbetstagarsidan för att nå arbetsgivaren med betalningsuppmaningen för att denna längre tid skall gälla.

Ändring görs vidare 12 § 3 st. såvitt avser tvistiga fordringar. Fram till årsskiftet gäller att sådan lönefordran har förmånsrätt om förhandling begärts eller talan väckts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansökan har följt inom sex månader från det att tvisten slutligt avgjorts. Från och med den 1 januari 2004 gäller istället att konkursansökan skall ha följt inom två månader från det att tvisten slutligt avgjorts. Tvister kan avgöras slutligt genom dom, förlikning eller utslag. Den nya korta tidsfristen medför att arbetsgivaren vid en uppgörelse inte kan medges en avbetalningsplan. Hela beloppet måste betalas i direkt anslutning till uppgörelsen.

Uppsägningslön
I de allra flesta fall sägs arbetstagarna upp av konkursförvaltaren i samband med konkursbeslutet. För närvarande gäller att en arbetstagare har förmånsrätt och lönegaranti för uppsägningslön oavsett om han arbetar vidare för konkursboet eller inte. Efter den 1 januari kommer i enlighet med 12 § 1 st. arbetstagaren ha förmånsrätt och lönegaranti den första månaden efter konkursbeslutet oavsett om han arbetar eller inte. Därefter kommer däremot den som arbetar vidare för konkursboet att få lön från detsamma, alltså ingen förmånsrätt eller lönegaranti. Detta framgår av en ny bestämmelse i 5 kap 18 § konkurslagen. Får arbetstagaren inte lön från konkursboet finns möjlighet att försätta konkursboet i konkurs och erhålla lönegaranti i denna konkurs. De arbetstagare som inte arbetar för konkursboet under uppsägningstiden kommer att erhålla lönegaranti för den resterande uppsägningstiden. Däremot har de inte efter den första månaden någon förmånsrätt för uppsägningslönen. Detta får till följd att om en arbetstagare nått taket i lönegarantin blir den resterande fordran på uppsägningslön en oprioriterad fordran. Detta tillsammans med statens förlorade förmånsrätt för skatter och avgifter kommer troligtvis att leda till att bevakningsförfaranden kommer att bli vanligare i konkurserna.

Handläggningen av en konkurs med bevakningsförfarande kan bli komplicerad. Det är därför viktigt med tillgång till juridisk kompetens för att inte riskera rättsförluster för medlemmarna. Vi rekommenderar att ärenden avseende lönefordran i konkurs med bevakningsförfarande skickas till LO-TCO Rättsskydd för handläggning.

Beloppsbegränsningar

Lönegaranti
9 § lönegarantilagen ändras innebärande att den högsta ersättning som kan erhållas från lönegarantin höjs från att vara 100 000 kr till att från och med den 1 januari 2004 vara fyra gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. För 2004 innebär det att taket blir 157 200 kr. Detta belopp kommer dessutom att indexuppräknas varje år. Borgenärens kostnad för försättande i konkurs kommer dock, till skillnad från tidigare, att ingå i detta belopp. Lönegarantin kommer att gälla för en sammanlagd anställningstid om högst åtta månader.

Förmånsrätt
I förmånsrättslagen tillkommer en bestämmelse, 12 a §, som innebär att det införs en begränsning för förmånsrätt för lön på tio prisbasbelopp. De arbetstagare som kan beröras av detta är välavlönade, vilket minskar vikten av den sociala aspekt som bär upp löneskyddet. Dessa arbetstagare kan också i många fall förmodas ha sådan ställning i det konkursdrabbade företaget att de tidigare än den genomsnittlige arbetstagaren blir medvetna om de risker som är förenade med att arbeta vidare i företaget utan att helt eller delvis ta ut sin lön.

Övergångsregler
För konkurser som har beslutats på grund av en ansökan som gjorts före den 1 januari 2004 tillämpas de äldre bestämmelserna.