Lönegarantilagen syftar som bekant till att säkerställa att en arbetstagare skall få betalning för sin lönefordran mot en arbetsgivare som försätts i konkurs. I korthet innebär lagen att staten under vissa förutsättningar garanterar prioriterade fordringar på lön och annan ersättning. Staten tar också över fordringarna och inträder i konkursen som borgenär på respektive löntagares plats.

Under år 2003 fattade riksdagen beslut om en genomgripande reform av förmånsrätts­lagstiftningen. Ett av reformens huvudsyften var att underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att gå i konkurs. Den tidigare lagstiftningen innebar, menade man, en risk för att konkurs valdes som åtgärd – istället för företagsrekonstruktion – när ett företag hade betalningssvårigheter. Att försätta ett företag i konkurs kunde framstå som ett mer lockande alternativ till följd av att en rekonstruktion genom konkurs i viss mån kunde finansieras med lönegarantimedel. De tidigare förmånsrättsreglerna ansågs därför bidra till att saneringen av verksamheter påbörjades för sent.

De nya ändringarna i lönegarantilagen är avsedda att minska skillnaderna mellan ett konkursförfarande och en företagsrekonstruktion.

De nya reglerna

Ändringarna i lönegarantilagen innebär att det sociala skyddet för arbetstagare i form av lönegaranti vidgas till att omfatta även lönefordringar vid företagsrekonstruktion.

Ändringarna innebär i korthet följande.

Omfattningen av lönegarantin
Betalning enligt garantin lämnas vid företagsrekonstruktion för fordran på lön, eller annan ersättning och pension, som skulle berättiga till ett garantibelopp om arbetsgivaren istället hade försatts i konkurs.

Vid en konkurs omfattar lönegarantin fordran på lön, eller annan ersättning på grund av anställning, som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979). Motsvarande fordringar på lön eller ersättning vid en företagsrekonstruktion omfattas alltså numera av lönegaranti.

Även vid en företagsrekonstruktion kan det bli aktuellt att t.ex. ta hänsyn till när en lönefordran har förfallit till betalning i de fall fordran skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund. Hänsyn måste också tas till de frister som gäller för det fall fordran varit föremål för en tidigare tvist. Utgångspunkten för beräkningen är tiden för beslutet om företagsrekonstruktion och dagen för ansökan om företagsrekonstruktion.

Rekonstruktören
Beslut om lönegaranti vid företagsrekonstruktion fattas av rekonstruktören. Under den första månaden efter beslut om företagsrekonstruktion skall rekonstruktören och rekonstruktionsgäldenären göra de överväganden som behövs beträffande verksamheten, t.ex. rörande organisationen av den fortsatta driften. Rekonstruktören skall lämna sådana uppgifter om fordringar hos gäldenären som kan ha betydelse för betalning enligt garantin. Uppgifterna skall lämnas på begäran av tillsynsmyndigheten.

Lönegarantilagens regler om konkurs utan bevakning, utbetalning av garantibelopp, överprövning av beslut och återbetalning av garantibelopp tillämpas även vid företagsrekonstruktion.

Tillsynsmyndigheten
Tillsynsmyndighet vid företagsrekonstruktion är den myndighet som skulle ha utövat tillsyn om arbetsgivaren istället hade försatts i konkurs.

Staten övertar fordringarna
Vid en lönegarantibetalning inträder, på samma sätt som vid en konkurs, staten i arbetstagarens rätt mot gäldenären. 

Övrigt
De nya reglerna trädde i kraft den 1 juni i år. Bestämmelserna skall tillämpas om beslutet om företagsrekonstruktion fattas på grund av en ansökan om företagsrekonstruktion som kommit in till tingsrätten den 1 juni 2005 eller senare.