Kammarrätten i Göteborg har i en dom fastslagit att karpaltunnelsyndrom kan vara en arbetsskada trots kort exponeringstid.

En kvinna hade arbetat som montör på SAAB med för händerna mycket belastande arbetsuppgifter. Hon påbörjade sin anställning på SAAB i augusti 2000 och blev sjukskriven i varierande omfattning under hösten 2001 på grund av sina handledsbesvär.

Länsrätten fann att kvinnan varit utsatt för en erkänt skadlig faktor i sitt arbete i form av kraftgrepp i samband med vibrationer. På grund av den korta exponeringstiden och med beaktande av försäkringsläkarens bedömning ansåg länsrätten emellertid inte att det med hög grad av sannolikhet kunde fastställas att de beskrivna arbetsuppgifterna hade kunnat ge upphov till karpaltunnelsyndrom.

Försäkringsläkaren hade i sitt yttrande angett att det förekom inslag av tryckningar i handleden men ansåg att exponeringstiden var för kortvarig. Sammantaget bedömde försäkringsläkaren att det inte förelåg hög grad av sannolikhet för skadlig inverkan.

Förbundsjurist Maria Holmgren vid LO-TCO Rättskydd överklagade beslutet och inför Kammarrättens prövning inhämtade ombudet ett specialistutlåtande från en docent i handkirurgi. I utlåtandet fördes en diskussion kring tidsfaktorn. Sammanfattningsvis menade docenten att det inte fanns något underlag för att motivera ett avslag i arbetsskadeärendet med motiveringen att exposition förelegat under för kort tid.

Kammarrätten godkände arbetsskadan. Man pekade på att specialisten och försäkringsläkaren ansåg att det förelåg en hög grad av sannolikhet för att arbetet kunnat orsaka karpaltunnelsyndrom. Konkurrerande skadeorsaker saknades och det fanns ett tidssamband mellan exponeringen och sjukdomsbesvären.

I målet tillämpades bevisreglerna i 1993 års lydelse.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av förbundsjuristen Martha Gurmu.

08-676 63 24 073-806 63 24

martha.gurmu@fackjuridik.com