AD konstaterar i domen att eftersom det är fråga om en brevbärare i ett storstadsdistrikt så är inte risken så stor att arbetsgivarens anseende utåt eller i den egna organisationen kan skadas. Vidare anger AD att arbetstagaren begått gärningarna innan han påbörjade sin anställning och att brotten inte haft något samband med hans anställning. Arbetstagaren har inte heller haft någon ställning på arbetet som ställt särskilda krav på förtroende för honom. AD har därför kommit till slutsatsen att brotten som sådana inte utgjort tillräcklig grund för uppsägning.

Inte heller arbetstagarens frånvaro från arbetet till följd av att han avtjänat fängelsestraff för brotten under cirka 21 månader utgör enligt domstolen saklig grund för uppsägning. Hans frånvaro har visserligen medfört vissa problem för verksamheten men de har gått att lösa. En arbetsgivare av Postens storlek måste ha stor beredskap för att ersätta anställda som av någon anledning är frånvarande. Mot bakgrund av arbetstagarens klanderfria anställningstid hos Posten och Postens möjligheter att lösa verksamheten under frånvaron har AD funnit att frånvarotiden som sådan inte är av den omfattningen att den berättigat arbetsgivaren att säga upp arbetstagaren.

AD har således ogiltigförklarat uppsägningen (AD nr 30/04).