Tidigare fick föräldrar som gått ner på deltid för att ta hand om sina barn, arbetsskadelivränta från försäkringskassan beräknad efter deltidslönen om de skadade sig i arbetet och inte längre kunde arbeta. Detta trots att de i botten hade en heltidstjänst som de skulle ha återgått till om skadan inte inträffat. Någon uppräkning av livräntan motsvarande heltidslönen skedde alltså inte när barnledigheten skulle ha upphört. Denna rättspraxis fastställdes av Försäkringsöverdomstolen i rättsfallet FÖD 1989:21.

Senare har Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 2001 ref 54 ändrat detta och funnit att lönen om skadan inte inträffat ska beräknas med utgångspunkt i inkomst av heltidsarbete, från och med den tidpunkt när den lagenliga rätten till arbetstidsförkortning för vård av barn upphör. Som längst har en förälder rätt att vara ledig tills barnet fyllt åtta år. Senast vid denna tidpunkt ska därför livräntan beräknas efter lönen i den heltidstjänst man skulle ha återgått till, om skadan inte inträffat.

I ytterligare en dom den 4 mars 2003, har Kammarrätten i Göteborg fastställt att också för det fall arbetstagaren kan göra det troligt att återgång till heltidsarbete skulle ha skett innan barnet fyller åtta år, ska livräntan från den tidpunkten beräknas efter heltidslönen. I det aktuella fallet - som finns återgivet på annan plats på denna hemsida – trodde kammarrätten på den försäkrades uppgifter att hon, om skadan inte inträffat, skulle ha återgått på heltid redan när barnet började skolan.

Nu har Regeringsrätten på nytt avkunnat en dom om beräkningen av livränta för deltidsarbetande småbarnsföräldrar (Regeringsrättens dom den 30 december 2003, mål nr 5547-00). Undersköterskan W beviljades1982 förkortning av arbetstiden till 75 procent av heltid för vård av barn fött 1981. Hösten 1984 när hon alltjämnt arbetade deltid drabbades W av en ryggskada i arbetet. Skadan medförde till slut att W fr o m juni 1993 fick hel förtidspension och livränta. Livräntan var beräknad efter deltidslönen på 75 procent. W begärde att få livräntan beräknad efter lönen i den heltidstjänst hon hade i botten och som hon tänkt återgå till, om skadan inte inträffat.

I enlighet med den förra domen från 2001 har Regeringsrätten nu fastslagit att Ws livränta fr o m juni 1993 ska beräknas på grundval av inkomsten i heltidsarbetet. Detta eftersom den lagliga rätten till barnledighet i Ws fall upphörde redan 1989.

Den viktiga slutsats man kan dra av dessa domar är att all slags bevisning om när man tänkt återgå till heltidsarbete är tillåten. Det är alltså inte bara den yttersta gränsen för rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen, som anger när livräntan ska beräknas efter det heltidsarbete man skulle ha återgått till. Kan man göra troligt att återgång till heltidsarbete skulle ha skett innan barnet fyller åtta år, så är det den tidpunkten som gäller för omräkning av livräntan till heltid. En typisk situation är att arbetstagare och arbetsgivare ingått ett tidsbegränsat avtal om barnledighet. Kammarrättens dom synes visa att det inte nödvändigtvis behöver vara frågan om så handfast bevisning som ett avtal. Är det av omständigheterna att döma troligt att återgång till heltidarbete skulle ha skett innan barnet fyllt åtta år, så kan detta godtas.

W hade rättshjälp genom sitt fackförbund Kommunalarbetareförbundet. Hon företräddes av Mikael Sjöberg, LO-TCO Rättsskydd AB.