Kammarrätten i Jönköping har bedömt att långvarigt arbete som truckförare och däri ingående huvudvridningar med hög grad av sannolikhet inneburit skadlig inverkan i arbetet.I domen har kammarrätten avslagit försäkringskassans överklagande av en dom från länsrätten i Blekinge, rörande livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring enligt de strängare bevisregler som gällde mellan 1993 och juni 2002.Bengt hade arbetat i över 30 år som truckförare vid en godsmottagning. De första 15 åren körde han truck utan servostyrning och lastade/lossade gods i trånga utrymmen. 1975 fick han en eldriven truck med servostyrning, men den hade inte vridbar stol, vilket innebar att han måste göra frekventa huvudvridningar.Vid 55 års ålder fick han halv förtidspension under diagnosen cervikalalgi. Man hade trots omfattande undersökningar inte kunnat finna några s k degenerativa förändringar som kunde förklara besvären, som betecknades som ospecifika nackbesvär.Försäkringskassan avslog arbetsskada, trots att företagsläkaren och en ergonom/arbetsterapeut ansåg att ett stort samband fanns mellan belastningen i arbetet och nackbesvären. Försäkringskassan hänvisade till sin försäkringsläkare i ortopedi, som hurtfriskt menade att de upprepade huvudvridningarna snarare hade en förebyggande effekt.I länsrätten fick Bengt rättshjälp av sitt fackförbund SEKO och fick ett ombud från LO-TCO Rättsskydd. Ärendet kompletterades med en utförlig arbetsutredning som gjordes av facket samt ett utlåtande från ännu en ergonom. Hon tolkade tillgänglig forskning så, att om truckkörningen innebar upprepat vriden nacke eller långvarig vriden nacke under långa perioder föreligger hög risk för nackbesvär. Länsrätten biföll Bengts överklagande.Försäkringskassan gav sig inte utan överklagade. Man åberopade ett yttrande från ytterligare en försäkringsläkare som menade att det inte finns stöd i den vetenskapliga litteraturen att arbete som truckförare ökar risken för nackbesvär. Kammarrätten avslog försäkringskassans överklaganden bl a med hänvisning till att ergonomens uttalande överensstämde med vad sakkunniga uttalat i tidigare praxis från Försäkringsöverdomstolen.

Om domen inte överklagas av Riksförsäkringsverket får Bengt behålla sin livränta om c:a 40.000 kr/år. Ombud var förbundsjurist Claes Jansson.