(2003-05-08)
Kan livränta baseras på en yrkeserfarenhet som den skadade saknar?
Regeringsrätten har tidigare (RÅ 1996 ref. 58) slagit fast att det avgörande för rätten till arbetsskadelivränta och livräntans storlek är den skadades förmåga att utföra ett visst, för honom lämpat arbete och inte hans möjligheter att med hänsyn till det rådande läget på arbetsmarknaden få ett sådant arbete. Om en arbetsskada föranlett omskolning till annat yrke ska livräntan således motsvara skillnaden mellan lönen i det tidigare yrket och lönen i det nya yrket även om den skadade inte lyckats få något arbete i det nya yrket efter avslutad omskolning. Man brukar då tala om ”fiktiv” inkomst efter skadan eftersom man vid livräntebedömningen fingerar eller låtsas att den skadade har viss arbetsinkomst trots att han är arbetslös.
När den skadade inte lyckats få något arbete efter avslutad omskolning är det vanligt att beslutet om livränta tidsbegränsas till att gälla viss tid, t ex tre år eller fem år. Då uppkommer frågan hur livräntan ska beräknas om den skadade fortfarande är arbetslös vid den nya livränteprövningen efter det att den tidsbegränsade livräntan upphört. Ska inkomsten efter skadan även vid den nya prövningen bestämmas till belopp som motsvarar begynnelselönen i det yrke till vilket den skadade blivit omskolad? Ska man vid den nya prövningen låtsas att den skadade nu arbetat tre respektive fem år i det nya yrket och därför har en lön som baserar sig på denna yrkeserfarenhet?
LO-TCO Rättsskydd AB har fört denna fråga till Regeringsrätten i två fall där livräntan har beräknats enligt det senare alternativet. Försäkringskassan och länsrätten har således fingerat att den skadade har en yrkeserfarenhet som han inte har. Till stöd för denna bedömning har man hänvisat till rättsfallet RÅ 1996 ref. 58. Kammarrätten har inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd. Regeringsrätten har dock i båda fallen upphävt kammarrättens beslut. Regeringsrätten säger att det genom det åberopade rättsfallet inte kan anses klarlagt om hänsyn ska tas även till den löneutveckling som den skadade skulle ha fått om han fortlöpande arbetat i det nya yrket. Regeringsrätten anser att rättsläget är oklart och att kammarrätten därför ska pröva saken.
Regeringsrätten har meddelat beslut den 3 december 2001 (mål nr 3832-1999) och 8 april 2003 (mål nr 5519-2000). I det första målet räknar Kammarrätten i Stockholm med att kunna meddela dom under 2003. Det andra målet ska prövas av Kammarrätten i Jönköping.
|